Ca 13 månader efter….

Tjolahopp….

Jepp, då har man ramlat ner i bloggbrunnen igen!! Skrev sist att jag var världens sämsta bloggare…och för att kunna leva upp till mitt eget påstående, så tog jag en paus i ca 13 månader. Tro för fan inte att det har varit lätt…jag har ca 390 utkast liggande. Jag har svettats, gråtit, suttit naken i lotus ställning framför spegeln (som vanligt svimmade jag av synen efter 37 sekunder och slapp blogga den dagen också), läst bibeln osv…allt för att kunna “glömma” blogga och nu 13 månader senare kan jag säga att det helt klart varit värt det!! JAG ÄR VÄRLDENS SÄMSTA BLOGGARE

Nu tillbaka till verkligheten…

Jag har en spikmatta…ja det är faktiskt helt sant. Självklart är det ingen fakirplatta av trä med 14 cm långa sönderrostade bananlåde spikar utan en av sött rött tyg med en näve plastspikar i, ja en sådan som alla andra har. Jag vet inte helt om det fungerar mot något då jag fortfarande somnar på soffan, väger lika mycket, tål lika lite brännvin i helgerna och har lika lite pengar kvar på visakortet i slutet av varje månad. MEN det ger mig 30 minuters frihet med musik i öronen och tillsammans med dagen obligatoriska toalettbesök så klarar jag av att undvika dagens städande med 47 minuter och det, det är guld värt

De som har provat en sådan liten sak som spikmatta märker fort att de första 4 minuterna kan jämföras med 730 bi stick rätt i ryggen. Detta är i det stora hela ett väldigt litet problem…det riktigt stora problemet uppstår när man skall upp från skiten igen. Det gör satan så ont!! Det är som att sitta lääänge på ett cykelsäte och sedan få för sig att ställa sig upp. Man höjer stjärten0,5 cm och märker fort att känslan av ett cykelsäte på väg bort från stjärten är ännu värre än känslan av att sitta kvar. Så man funderar några sekunder, kommer på att ett liv med ett cykelsäte konstant i röven ställer till med vissa problem, stänger ögonen och hoppar av. Så fungerar det ungefär att kliva av spikmattan också…

Over and out!!